Nu är Selma här
Så var det äntligen slut på väntandet. Det hela tog en snabb vändning må jag säga.
Då jag i lördags hade gått över 19 dagar var jag inne på kontroll på förlossningen. Allt såg jättebra ut, (bebisens hjärtljud, mitt blodtryck m.m.) men läkaren gjorde ändå valet att sätta i gång mig då jag gått så länge och fostervattnet började tryta en aning.
Vi fick en timme på oss att lunch och fixa med allt innan jag skulle läggas in på avdelning 14 kl 13.30.
Väl där hände inget, det var skiftbyte så vi fick vänta en stund. Straxt efter 15.00 kom en barnmorska och skulle ta ett CTG (det mäter barnets hjärtljud samt mina sammandragningar). i samband med detta CTG skulle jag få en gel som skulle ge mig sammandragningar och förhoppningsvis påskynda förarbetet inför förlossningen.
Denna CTG kurva var dock inte bra, barnets hjärtljud snittade 175 slag/min ( normalt ska det ligga mellan 120-160).
Vi avvaktade lite men kurvan förbättrades inte. Läkaren tillkallades som gjorde en undersökning och ansåg att barnet inte heller reagerade tillräckligt vid beröring, som det borde göra. Han beslutade att göra ett kejsarsnitt, och det ganska snabbt. Klockan var nu 16.30 ca. Jag fick hjälp att göra mig iordning för operation få de ville sätta en ryggbedövning så fort som möjligt. Väl nere på operation stod ett helt team redo att ta hand om mig, sköterskor, barnläkare, narkossköterskor och narkosläkare m.m. Ja det var så mycket folk där inne. Tom fick sätta på sig operationskläder för med ryggbedövning på mig kunde jag vara vaken och han fick vara med i rummet under ingreppet. Ryggbedövningen visade sig inte ta så snabbt som de hade förväntat sig och de beslutade att jag måste sövas. Tom blev nästintill utkastad ur rummet, jag fick narkos och somnade på stört. Vaknade till slut straxt före klockan 19 på uppvaket, helt ovetande om vad som hänt och Tom syntes inte till.
Jag frågade personalen vart han var och vad som hänt men dom visste inte riktigt vart de var...
vid ungefär klockan 20 kommer Tom ner till mig med världens sötaste lilla flicka på armen.
Hon hade då kommit till världen lördagen den 27:e februari 2010 kl. 17.13.
Då jag i lördags hade gått över 19 dagar var jag inne på kontroll på förlossningen. Allt såg jättebra ut, (bebisens hjärtljud, mitt blodtryck m.m.) men läkaren gjorde ändå valet att sätta i gång mig då jag gått så länge och fostervattnet började tryta en aning.
Vi fick en timme på oss att lunch och fixa med allt innan jag skulle läggas in på avdelning 14 kl 13.30.
Väl där hände inget, det var skiftbyte så vi fick vänta en stund. Straxt efter 15.00 kom en barnmorska och skulle ta ett CTG (det mäter barnets hjärtljud samt mina sammandragningar). i samband med detta CTG skulle jag få en gel som skulle ge mig sammandragningar och förhoppningsvis påskynda förarbetet inför förlossningen.
Denna CTG kurva var dock inte bra, barnets hjärtljud snittade 175 slag/min ( normalt ska det ligga mellan 120-160).
Vi avvaktade lite men kurvan förbättrades inte. Läkaren tillkallades som gjorde en undersökning och ansåg att barnet inte heller reagerade tillräckligt vid beröring, som det borde göra. Han beslutade att göra ett kejsarsnitt, och det ganska snabbt. Klockan var nu 16.30 ca. Jag fick hjälp att göra mig iordning för operation få de ville sätta en ryggbedövning så fort som möjligt. Väl nere på operation stod ett helt team redo att ta hand om mig, sköterskor, barnläkare, narkossköterskor och narkosläkare m.m. Ja det var så mycket folk där inne. Tom fick sätta på sig operationskläder för med ryggbedövning på mig kunde jag vara vaken och han fick vara med i rummet under ingreppet. Ryggbedövningen visade sig inte ta så snabbt som de hade förväntat sig och de beslutade att jag måste sövas. Tom blev nästintill utkastad ur rummet, jag fick narkos och somnade på stört. Vaknade till slut straxt före klockan 19 på uppvaket, helt ovetande om vad som hänt och Tom syntes inte till.
Jag frågade personalen vart han var och vad som hänt men dom visste inte riktigt vart de var...
vid ungefär klockan 20 kommer Tom ner till mig med världens sötaste lilla flicka på armen.
Hon hade då kommit till världen lördagen den 27:e februari 2010 kl. 17.13.
